Fyra stycken stycken.

Hittar ni hit fortfarande? Upptäckte att Djungeltrumman än en gång gjort genidraget att gömma bloggarna ännu mer än tidigare.

Cafét jag pratade om, det har öppnat nu! Café Berlin är namnet, öppnar med brakfest på torsdag klockan 18.00 till sent och kommer fortsätta med fester varje torsdag tills vi, eller ni tröttnar. Öl och vin billigare än svartöl(!), berlin dj's och en mycket, mycket märklig överraskning. Om jag var Blenda-Lars nu hade jag tagit i lite mer men kan ändå kosta på mig ett: "JAG-VAR-DÄR-FEELING!" Inte missa osv...

Annars är allt bra. Lite mycket bara. Mycket. I skolan har vi för veckan fått en street-art uppgift som ska lösas. Förända det offentliga rummet ni vet. Vad är lagligt och inte frågar någon men jag tänker att man resonerar som i fotbollen; alla knep är tillåtna så länge inte domaren ser det. Ganska logiskt.

Gick till vårdcentralen idag med hjärtflimmer och andnöd. Väntade en halvtimma innan jag tröttnade, insåg att det förmodligen bara var ren hypokondri och lite stress, lugnade ner mig, mådde bättre och gick hem istället.

Kunst

Bloggar från skolan, gömmer mig i ett hörn. Man vill ju inte bli påkommen som bloggare.

Har diskuterat design och konstbegrepp hela morgonen. Vad är design? Vad är konst? Vem är du och vem är jag? Varför? Därför! Stackars Anna Odell, om hon bara varit manlig journalist. Janne Josefsson på Älvsborgsbron.

På 70-talet genomförde en psykolog som jag för tillfället inte minns namnet på experiment på en sluten psykvårdsanstalt. Han lät ett gäng fullt friska människor spela psykiskt sjuka, bli intagna för att sedan långsamt sluta spela sin sjuka roll. Flera utav dem blev kvar långt efter att de slutat spela. Några fick en diagnos. När experimentet avslöjades blev det ramaskri och föreståndaren på en annan anstallt utmanade projektet och bad honom "skicka så många skådespelare du vill för vi kommer att avslöja dem allihop!" Föreståndaren och hans läkare avslöjade 42 stycken. Problemet var att inga skådespelare hade skickats.

...

Jag måste bara ta mig samman. Sedan ska jag skriva något. Imorgon kanske.