Läget?
Jodå. Börjar HDK nästa vecka, går mest och väntar på det. Det nya livet. Nystarten. HDK ska i höst bli min psykolog, min flickvän, min fritidsgård. Oj, på lördag fyller jag år också, inget att göra något åt. 22 bara. Annars då? Kollar på en hel del amerikanska 80/90-tals rullar och äter skräp, trycker i mig all fulkultur jag hittar och gråter i duschen efteråt. Men det är inte fulkulturens fel och så känns det känns ganska roligt. HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
livet är väl för jävla kul ändå?
Alex värld
Det regnar i Göteborg, håller i alla fall turisterna borta från gatorna. Har spenderat dagen med syster, några LP-fynd och lite t-shirts och skjortor. Finns inget som dämpar depression som konsumtion. Ikväll chansar jag dock inte och tar några glas whiskey och lyssnar på Carly Simon. Annars är det mest facebook.
Emerentia har tagit ett hipstamaticfoto på sina ben, Olle Trens tycker att det är jobbigt att flytta, Jesper som jobbar här på Djungeltrumman har fångat en jättestor fisk och Daniela myser med Kiss (hoppas hon menar bandet).
Trevlig kväll.
Jag vill ju inte framstå som patetisk
Packar väskan och ställer klockan på 05.30. Imorgon åker jag med upp till Stockholm för en intervju som jag själv inte ska vara med på. Två timmar i Stockhokm och sedan hem igen. Allt för att få tiden att gå. Man borde kanske hålla tyst om sånt där, jag vill ju inte framstå som patetisk.
Läser i min gamla dagbok, jag har censurerat mig själv. Vinklat allt till min fördel, jag känner inte igen mig i något utav det jag läser. Jag vill ju inte framstå som patetisk.
"För patetik är konst och konst är att förstå" sjunger Håkan och hundra poptjejbloggar citerar. Även jag. När jag klickar mig tillbaka bara en månad i bloggen behöver jag en skämskudde för att orka läsa skiten. Detsamma gäller det jag skriver precis i denna stund. Allt ska bli löjligt. Jag tror det har med åldern att göra, bara att vänta.
Matt
Jag har ingenting att säga igen. Det är väldigt varmt, jag är matt. Sitter i min ugn, alla mina kläder ligger utspridda överallt, på köksbordet, i badkaret, i sängen och på tv:n. Elvis, psychogrannen i lägenheten ovanför bestämde sig för att slänga ut all min tvätt ur tvättmaskinen och sedan ockupera torkrummet. Jag såg ingen idé i att argumentera.
Jag har ingenting att säga igen. Det är väldigt varmt, jag är matt. Åker upp till Bohuslän idag, Bovallstrand, Gerlesborgs festivalen. Bye Bye Bicycle spelar och jag har gjort någon slags backdropfilm som jag ska spela upp i bakgrunden, super-8 film, klipp från någon creddig 50-tals film, det vanliga indietjaffset. Det blir fint.
Några bilder sådär:

Fisk.
Har egentligen ingenting att skriva. Just nu ligger jag på ett golv, på ett täcke. Jag har alltid trivts på golv, fågel fisk eller mitt emellan? Fisk.
Sa ju att jag inte hade något att skriva...
...
Skriver inte mycket, både på gott och ont. Kom undan fogden, jag hade ändå ingenting att ta sa dem. Målar i stora format och skriver låtar, också dem i stora format. Tänkte skriva lite om Marcus Birro, lät bli. Tänkte skriva lite om att jag borde få dagens ros, lät bli. Tänkte skriva lite om IKEA, lät bli. Åker och lagar mat åt min vackra halvfransyska istället.
Håll ut.