Som sagt är jag mest i Sthlm nu, men Ponnyn och Ola kom och hälsade på. Här träffar Ponnyn en häst på Götgatan.Och så lite tankar från i somras om grillning:

Vad fasen är det som inträffar varje sommar?! Varför ska pappor som min pappa plötsligt trava in och agera så kallade grillmästare? Det är helt ofattbart. I min uppväxt har mamma lagat maten. Var enda gång. På foton, i minnen och på barnteckningar står hon alltid vid spisen. Pajer, sallader och grytor. Barnkalas, födelsedagar och studentmottagningar. Pappa har skött ekonomi, hus, bil och städning, men i köket har jag aldrig stött på honom. Förutom en gång. Ett traumatiskt minne. Jag var fem och storebror Henrik var åtta. Mamma Ing-Marie höll i ett föräldramöte och hade lämnat pappa Lars-Erik ansvarig för middagen. En stor konservburk med fiskbullar var planen. Öppna, häll i kastrull och värm. Vad kan gå fel? Men...när jag, en femåring i lila snickarbrallor, fick se burken bröt helvettet lös. Jag skrek och var otröstlig. Det var ju fel fiskbullar. -Jag vill ha den orangea såsen. Inte den äckliga vita! Det var den så kallade hummersåsen jag föredrog. Tårarna rann längs mina snoriga kinder. Det var då pappa gjorde sitt första (och sista) kulinariska experiment. I en desperat handvändning fixade han enkelt och smidigt fram den eftertraktade hummerkulören. Hur då, undrar du? Jo, med ketchup. Ketchup! -Så, ungar, här har vi hummersås! Det hela slutade med att vi båda grät och fick hönökaksmacka med hushållsost och O´boy. Ibland kan jag fortfarande känna ketchup-dill-fisksmaken i gommen. (Förlåt pappa om jag lämnar ut dig. Dessutom: du kan ju koka wienerkorv.) Som sagt, min pappa är ingen kock, men mamma, däremot, hon vet allt om matlagning. Om temperaturer , tider, kryddor och marinader, så varför denna bisarra grilltradition? Jag är totalt för jämställdhet i köket, men detta är ju löjligt. Är det elden, den giftiga tändvätskan eller dom långa grillredskapen som plötsligt gör det för farligt för alla kvinnor att vända två gånger på en köttbit? Jag har ju fattat grejen; som vanligt ska gubbarna ta över så fort det blir lite spektakulärt, för då blir det tydligen macho. Precis som i TV:s ”Solsidan” är det varje mans dröm att få stå vid sin Weber och glänsa inför grannarna. Oftast grillar pappa på ganska bra. Men, råkar han bränna, glömma eller missa så händer det något kring bordet. Vi håller masken. En man får inte misslyckas med grillning. Då är det synd om honom, och han tar det högst personligt. Han blir grinig och stingslig som en liten pojke. Stackars modiga gubbar som lagar mat till sina svältande familjer över farlig, öppen eld framför grottan, och så blir det seeegt! Sluta dalta. Ut med mammorna vid grillarna, sluta låtsas inför era män att det skulle vara svårt. Jag säger det nu: Grillning är pinsamt enkelt! Låt papporna göra den tråkiga, tröttsamma vardagsmaten istället. Varför ska brudarna stanna inne så fort det blir lite lätt och kul med matlagning?

:) Tpis: Testa tzay-spett, soyakorv eller kanske Quorn nästa gång ni grillar. Så slipper ni äta dödade djur.

:( Texten är skriven utifrån en hetero/kärnfamilj/svenne uppväxt. Jag hoppas på undantag där ute.

...fantastisk låt. Förra veckan gick vi på klubb här i Sthlm, jag hade nya skor som matchade mina strumpor med hål.Julian Brandt som jag känner genom att vi gjorde den här låten ihop:

...spelade skivor. Vi började prata om den här endags-80´s-festivalen som turnerar runt i Sverige just nu. Det visade sig att han spelar bas med Lustans Lakejer som medverkar och att han skulle kolla om han kunde fixa in mig i och Per när dom spelar i Varberg. Härlig kille, den där Julian.Ibland ser Per farlig ut med sina ljusblå ögon. Särskilt när han sminkar sig.Jag sticker imellan med lite mat: Hur vegan ser detta ut? Visst är det galet att det är helt vegan? Men det är nog lika kass mat för det kan jag tänka mig, sen jag träffade Per har jag ätit så himla mycket sämre än innan, så detta får vara den sista pizzan på ett tag. Jag måste ju vara snäll mot min kropp med, ta hand om den lite.Det verkar gå sådär, när jag tänker efter. Jag hittade tex den här bilden från i helgen. Shotglas av is. Formar hittade jag på en vanlig mataffär... Somrigt men inte sunt.I väg från mitt nya hem i Sthlm till Pers föräldrars sommarstället nära havet i Falkenberg. Pappa Sture fikar...Och som nybliven delägare av bil, tjatade jag på Per att han fasen måste ta hand om den. Lacken var matt och rosa, smuts, dam och skräp i hela bilen...

Men såklart att pappa Sture fick ta initiativet, men sen höll vi alla tre på med den i flera timmar. Jag hittade godis från flera år tillbaks under sätena. Pingvinen Bily som bor i vår bil blev helt mållös. -Är detta verkligen mitt hem, det är så fint! Utbrast han häpet.Men det slutade ändå sähär. Nån glömde tändningen på efter lagning av spolarvätske-slangar. Men innan startkablarna kom fram så försökte jag och Per springa igång bilen i säkert en halvtimme. Har fortfarande träningsvärk.På loppis i Falkis blev jag påminnd om varför jag älskar åttiotalet: Så ska jag se ut i höst, fast kanske i en annan färgskala. Mer omslag.På cykelutflykt hittade Per Ponnyn......och jag hittade Ola. (Min bästis Ola gifte sig nyss med en tjej vi kallar Ponnyn, så man kan säga att jag just försökte skämta lite...) Så här kan man gå klädd på semester. Fy fan!Hurra för Julian. Han fixade pass till oss! Så på kvällen drog vi till Varberg för lite åttiotalsnostalgi. Jag skrev en krönika om hela händelsen som är i Aftonbladet idag, ska se omjag hittar nån länk...nej, den ligger inte uppe än...men det skulle iallafall bli fantastiskt och det var det till en början med...Jacob Hellman. Fortfarande snygg dessutom.Howard jones, fantastiska låtar och skitbra röst, men med världens suraste band och annat som var kass, tex att han gjorde en cover på The Killers "Human"-låt, varför det? ...så tappade jag sugen lite...För mycket sånt här vart man än såg....det störde verkligen illusionen av 1984 som jag längtade så efter att få uppleva.Och aldeles för mycket sånt här...Lustans Lakejer, som jag dock inte är så inlyssnad på höll iallafall verkligen stilen. Snyggaste bandet. Julian till höger på bas, såg ut som en ung Paul McCartney. Killen till vänster var som hämtad ut Duran Duran när dom var som snyggast. Johan Kinde var både rolig, sarkastisk och dekadent. Trevlig med, skulle det visa sig senare inne på artistområdet...Mest åttiotal av allt var ändå solnedgången...Artistområdet alltså. Vem sprang jag på och blev helt starstruck?? Känner ni igen honom? Det var duggregn så både smink och hår hade tappat all volym och hyfs.Sångaren Marian Gold från Alphaville. Deras första skiva är en av de allra allra bästa. Hela, dessutom, lyssna på den, det är ett hett tips.Så här såg han ut när det begav sig:  

Sen gick allt utför. Alphaville var kvällens största besvikelse enligt mig. Sån bra röst så fantastiska låtar i grunden och en så kass konsert på det. Varför inte lita på det material dom har? Varför skrika och prat-sjunga sönder allting? Varför försöka göra gubbigrock av fantastisk synthpop? Jag är fortfarande upprörd!!Over and out sålänge!!

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?ProgramID=3178

Kitty Jutbring Original haha, fantastiskt, får jag citera dig i min blogg på djungeltrumman.se/kitty

Skickar med en bild på mig och bögikonen Kim Wilde så här i Pride-tider...

Timo förnekar i klippet nedanför detta att han nånsin haft hängslen. Han gör det bestämt och flera gånbger, men vem har koll på grejerna? Jo, jag! Det räcker att se på videon ovan i 5 sek för att jag ska skratta skadeglatt och göra ett v-tecken på båda händerna. 2 v-tecken, då alltså...

Kram!