BUTIKEN!

Kära bloggy. Jag har fan inte brukat allvar känner jag, förlåt. fast å andra sidan är bloggy inte det viktigaste i livet (VA?). Jag har ju varit i exil i en månad och sen tyckte jag det livet va ganska trevligt. Ingen stress, kolla facebook på mobilen och umgås med barn med olika härliga diagnoser. Ja som i verkliga livet fast då är dom mina kompisar och jag får inte betalt. Men nu är det allvar. ja måste fixa jobb och om en vecka flyttar jag till Malmö. Hejdå stress och hej lite stress fast inte lika mycket, en falafel och en gås. Jag har köpt adidasbyxor endast för ändamålet. 

Nä men annars är allt som vanligt, eller förutom att jag öppnat butiken och känner mig som en värdig människa. Spelade på Marie Laveau igår med Siri, succé som vanligt. Hade dock lite problem med en sjukt full tjej som stod och glodde på mig hela kvällen och sedan tyckte dte var en bra idé att följa efter mig in på toaletten och stå och skrika; kakan jag behöver vara nära dig, utanför. Classy. Hade det vart en kille hade jag nitat sönder dig, men eftersom systerskapet alltid går först valde jag att ignorera problemet och hoppas att hon har lite härlig ångest på bakfyllan idag.

Ikväll firar Högkvarteret ett år och det blir härligt men också lite ångest med tanke på eventuell publik. Men jag har Lisa att hålla i handen om det skulle åska för mycket. Åh jag hatar känslor.

Nu är vår musikvideo klar men ingen får se den utom jag.

rösta på F!