Tenggren trillar av hästen

Där rubriken borde ha suttit

Hej, det är jag igen. Nu har vi gått igenom hela bandet. Det är faktiskt bara jag som återstår. Och det jag nu skriver om mig själv är faktiskt det sista jag gör för Hästpojkens räkning. Allting har en ände; korven har dock två. Det har varit en ynnest att under tre år få spela i orkestern som under en specifik tidpunkt varit just det unga flickor och pojkar lyssnar på. Åtminstone är det så det kommer att låta när jag berättar om det för mina barbarn om åren mellan 2007 - 2010. För minnena av den här tiden sitter på hedersplats i hjärtat fram tills jag trillar av kvist.

Jag vet att många anser att jag varit dålig på att informera om vad som händer på vår turné, men jag har ju inte varit med så det har varit lite svårt. Nu tar någon annan över som är där när det smäller och kan liverapportera från något stadshotell i Ronneby. Jag å andra sidan, fortsätter att blogga om hyrbilar, babymobiler och parmiddagar H Ä R !

Innan jag slutar skulle jag vilja tacka Adam och Martin. Nico, Oscar, Chandra och Joel. Kalle von Hall och Matti och naturligtvis Lasse. Hansi och Filip ska inte heller glömmas bort.

Allt gott och vi ses längst fram,

Pontus