På jobbet? Avstå alkohol! - eller vi gömmer oss i hästen (del II)

Jag vaknar 25 minuter innan bussen ska lämna Masthugget. Sömndrucket försöker jag skynda på, men hjärnan får inte kroppen att lyda. Jag lämnar hemmet i ett tillstånd som närmast kan beskrivas som katastrof ungerfär tio minuter innan bussen lämnar stan. Fem minuter innan utsatt tid ringer jag turnéledare von Hall och bekräftar nederlaget, »Jag blir tio sen«. Väl på plats inser jag att jag är långt ifrån sist. Dessutom är jag bara fem minuter sen.  

»Jaså du blir sen... Jag ska se vad jag kan göra.«

First stop, Linköping: Batko rullar upp bussen på trotoaren utanför stället vi ska spela på. Bussen är bredare än trotoaren, men Batko ber oss alla att suga in magarna och bussen är på plats. Några parkeringsvakter dyker snabbt upp och börjar dividera med Batko om huruvida det är okej att han parkerar sitt monster till fordon på trotoaren, ganska nära en vältrffikerad vägkorsning. Batko är smooth som få och förklarar för p-vakterna att bussen måste stå där eftersom att kvällens konsert kommer att styras från bussen. P-vakterna tittar undrande på Batko och sedan på varandra. Nu har de något att berätta för kollegorna när de kommer tillbaka kontoret.

Innan speningen dyker utvalda delar av artisten Joel Almes orkester upp och gör spelningen än bättre. »Alltså, det är inte lika bra som på Pustervik, men fan vad bra ni är« Vi var också väldigt nöjda med vår prestation. Någon timma efter gig rattar Batko ut musikmaskinen som gjorde spelningen i Linköping magisk ut från trotoaren. Tack Linköping!

Ett privilegium man har som musikant är att man får dricka på jobbet. Många hävdar säkert att även musikanten bör avstå, men vad gör man då mellan 13:00 och 23:00 i en okänd stad? Sightseeing? Varför inte...

Östersund, fredag den 26:e februari klockan 14:59

Next stop, Östersund: Vid 13-rycket rullar Batko upp bussen utanför teatern där vi ska spela om cirkus tio timmar. I logen serveras det kaffe, te och mackor. Vi turas om om att frukostera och duscha bort föregående kväll. Efter frukost och dusch beger sig en trupp bestående av Martin, Oscar och Sporsén ut på promenad där de lyckas bestiga skidbacken som vi senare lärde oss hette Gustavsbergsbacken. Adam och jag tog det lite lugnare och strosade ett par kvarter bortom stortorget och fick sedan akut behov av lite engelsk kultur så vi letade upp ett etablissemang som i folkmun kallas Bishop's arms.

Väl där inmundigade vi olika nya lagers och ales och samtalade om gamla stora stark vi satt i oss under vår tid tillsammans. Fan, vi mår bra i varandras sällskap, Adam och jag.

Under spelningen inser vi, eller åtminstone jag, att vi lyckats höja medelåldern avsevärt. Det har varit min mission ända sedan vi började spela in nya skivan, »Höja medelåldern på våra fans«. Till vilken nytta dår? Ingen jävla aning faktiskt. Ett stort tack Östersund! Gammal och ung.

Next up, Umeå: Batko förklarade under natten att »vägarna är skitdåliga«, varpå jag fick en släng av panik och stannade uppe och höll honom sällskap samt rökte sextio cigg för att försöka lugna ner mig. När jag vaknar är vi framme i Umeå.

Umeå, lördag den 27:e februari, beer o'clock

Samma upplägg som föregående dag – dags för weißbier!

Kellerwieß, Bolam, diskussion, rakryggat och självporträtt var ungerfär vad eftermiddagen på Bishop's arms i Umeå handlade om. Middagen på Scharinska senare på kvällen var enligt många den bästa på hela svängen, men jag vet inte... Klassiskt lördagsmys. Potatisgratäng och fläskfilé. Spelningen senare handlade mycket om strömfel, men vi var mycket bra. Tack Umeå, för gästvänlighet och engagemang!

Last, but not least, Sälen: Solen skiner, snön ligger vit precis överallt, bland annat över gran och tall. Jag önskar att solglasögon börjar regna ner från klarblå himmel. Det gör det inte. Sporsén tar sig en tur i backen och vi andra gör annat. Under spelningen är testosteronnivån skyhög. Cirkus 80% av de som befinner sig på HC letar efter någon att gå hem med. Hästpojken levererar after-ski hits från senaste skivan och några entusiaster sjunger med. Tack Sälen! Middagen var enorm. Pannerad fisk, remouladsås. Gott så.

Ett stort tack til Stefan Sporsén som fyllde Mattis skor på bästa tänkbara sätt. Nu har vi ledigt i ett par veckor.