Han med skinnjacka och glasögon

                                                Lars-Åke Ramone

Karl är det senaste tillskottet i vår lilla grupp. Han har öra för det vi kallar musik. Och ytterst god smak när det kommer till just musik. Han pluggar sedan långt tillbaka mycket Rolling Stones och Neil Young. Men han är även lyhörd vad gäller oss andra och tvekar sällan när Matti bjuder upp till ett gott samtal om jazz. Oftast sover vi andra när det snackas Bird, Baker och Powell. Det skålas och scattas – be-doo-bi-doo-bi-bap-bap-wow-ski-bi-di-bap-ka-pow! »Skål, dryckesbroder!« Han och Matti brukar skicka sms till varandra under spelningarna. Inget som vi andra förstår. Det brkar handla om olika jazzfigurer och standards.

Karl och jag har mycket gemensamt utöver att vi har gemensamma vänner och att vi spelar i samma band. Vi växte upp i Ale kommun en bit utanför stan. Inte i samma fylke, men under liknande förhållanden. I villaområde – hej trygghet och hej, medelklassdrömmar och tydlig tonårsrevolt! Vi gick på samma gymnasieskola. Det talades mycket om Karl. Han var nämligen löjligt musikalisk redan då. Det fanns liksom inget som var för svårt för honom. Det är likadant nu. Förutom det musikaliska är han en väldigt snäll och fin människa. Inte alls så hård och tuff som bilden antyder.

Ni ser själva! Rockmyten är sann. Jack & Daniel, bärs. Chips till frukost, lunch och middag och ett par stycken mitt emellan. Han heter Karl Ander. I en perfekt värld skulle hans far ha hetat antingen Matswil eller Kurtwall.

Hälsa honom varmt välkommen till Hästpojken!