Den Stora Filmenkäten

christin & quetzala har gjort ett skitfint filmformulär som jag givetvis inte kunde motstå. så here goes: (obs obs varning kommer spoila ogenerat obs obs)

GIFF 2012

ja, ni vet ju hur det är. i realiteten är man inte så jävla sugen på att sitta på en stenhård stol på stadsbiblioteket klockan tio på morgonen, med någon vattenskalle (typ mig) framför sig. hur många priser en film än vunnit så är det svårt att motivera den situationen. jag kommer givetvis inte hinna med ens en bråkdel av de filmer jag vill se men tänkte åtminstone FÖRSÖKA glo lite på dessa:

cut

japansk/sydkoreansk vattendelare om en man som blir utsatt för extremt våld men överlever tack vare att han minns de 100 viktigaste filmerna... (?) extremt oklar handling men jag får upp en bild av slumdog millionaire minus hollywood, plus yakuzan. kan nog bli hur bra som helst, eller precis tvärtom.

cairo 678

temat på festivalen i år är arabisk film. det här egyptiska dramat handlar om kvinnor som på ett eller annat sätt blivit utsatta för sexuellt ofredande och hämnas på sina förövare, då rättssystemet inte erbjuder någon form av upprättelse. känner inte riktigt att jag behöver motivera varför denna film känns viktig att se!

hotel

tyskt skräckdrama som har åtta år på nacken. vill minnas att jag någonstans långt bak i huvudet har placerat denna på min to see-list men sedan totalt glömt. filmen är bara 1.23 lång vilket jag ser som ett stort plus, skräckfilmer är som allra bäst när de håller sig relativt korta. kan inte tänka mig ngt värre än att behöva kolla på klockan under en skräckis *ryser av obehag* *på fel sätt*

the woman in black

brittisk traditionell rysare om spöken och ondska. kan ju bli svintrökigt men en kan ju få hoppas på en ny the others! mkt tveksam till daniel radcliffe men samtidigt ska ju inte stackarn behöva bli förknippad med harry potter hela sitt liv.

slåss för livet

franskt drama om ett kärlekspar och hur deras liv och relation förändras när deras nyfödde son visar sig vara sjuk. att sättet att skildra kärlek jämförts med blue valentine räckte gott och väl för att sälja in den hos mig. skrikgråter redan.

alternativa julfilmer

jag skriver inte så ofta här längre. halvhjärtade okynnesinlägg känns ovärdigt men samtidigt är jag inte riktigt redo att, så att säga, KASTA IN HANDDUKEN än. och lägligt nog fick jag alldeles nu en alldeles obeskrivlig längtan efter att skriva lite grann om film! den feministiska gore-rullen the woman nämndes på twitter och jag blev genast sugen på att lista lite andra psykstörda filmer:

5. audition
änkeman är trött på att leva ensam och anordnar en audition dit kvinnor får komma så han kan välja en ny fru. två grejer tänker man här: 1) ew, freak och 2) hoppas han hittar ett riktigt psykfall som "gör livet surt" för honom. och det kan man väl säga att han faktiskt gör! kvinnor är inte boskap och det blir han smärtsamt varse. måste dock understryka att det här är en rätt dålig film, den chockerar absolut men enbart pga sin extremt EXPLICITA (imdb-ord!!) natur.

4. the housemaid
det här är egentligen mest en sjukt tragisk historia om en kvinna som börjar jobba som tjänsteflicka hos ett rikt par och inleder en affär med mannen. om man förbiser en och annan väl EXPLICITA (världens bästa ord!) sexscener så är detta ett helt ordinärt drama som totalt ballar ur de sista tio minuterna. såvida man inte råkat bo i en fluffig amelie-maräng under hela nollnolltalet så har man ju hajat det här med att det ska komma en mer eller bisarr *TWIZT* i varje film som kategoriseras under "mystery" på imdb men här kan jag helt ärligt säga att jag inte såg det komma och jag har fortfarande inte riktigt greppat slutscenen?

3. salò
alltså, den har ju en självskriven plats på en sådan här lista. den tydligt allegoriska handlingen: italienska fascister som utnyttjar, förnedrar och till sist dödar ett gäng ungdomar på en herrgård kostade pasolini livet. man skulle kunna säga att den här filmen, äckelmässigt, är over the top på alla plan och hade det inte varit för att det finns en extrem distans till samtliga karaktärer hade en känslomässigt normal människa aldrig härdat ut att se färdigt den.

2. suicide club
i första scenen, där en hel skolklass med japanska ungdomar tillsammans kastar sig framför ett tåg, känns det rimligt att dra referenser till battle royale (som jag ju som bekant hyser osunt varma känslor inför) men suicide club drar på så stora växlar att man faktiskt inte fattar någonting. grundidén: kids utmanar varandra att begå kollektivt självmord i så stora grupper som möjligt, låter morbidt inbjudande. men även här kan vi snacka om en urballning som är så ofattbar att typ lynch framstår som en konventionernas och logikens väktare. det finns helt enkelt inget svar på vafan det är som händer i den här filmen.

1. martyrs
till skillnad från resten av filmerna på den här listan så gillar jag martyrs genuint. den börjar som ett hämnddrama av lady vengeance-mått men man får snabbt omvärdera sina förväntningar då i princip alla targets blivit slaktade typ redan när anslaget är över. därefter går den över till monsterskräck för att i slutet mynna ut i någon form av filosofisk sci-fi-twist. det är fruktansvärt pretentiöst på sitt sätt men jag har faktiskt aldrig sett någon film "ta ut svängarna" (ok sorry för extremt lame uttryck) på det viset. jag kan på ett sätt förstå om man skulle klassa martyrs som en kalkon eftersom slutet är HELT JÄVLA SINNESSJUKT men åtminstone jag fascinerades.

jag & cam recenserar filmen hets

the human centipede II

en fråga som upptar osunt mk tid i mitt hövve: vem axlar rollen som tusenfotingkonstruktör nu när dieter laser kolade i ettan?

lite knivigt att att efterträda denne crazy motherfucker

spontan tanke:

uri geller. den där blicken i kombination med en i sammanhanget perfekt bone structure kan inte vara en slump. det måste väl ändå finnas ett tak för hur länge folk är intresserade av att se skedar böjas? samt: några direkta skådespelarskills behövs ju faktiskt inte.

even though i'm no more than a monster - don't i, too, have the right to live?

hallå, kan vi PRATA om det här att det kommer en remake av oldboy nästa år? originalet är ju typ världens bästa film så självklart rör detta upp en MASSA känslor hos mig. men jag ska försöka kanalisera dem rätt. istället för att bli sur tänkte jag spekulera lite i castingen! obs, detta är ca det roligaste jag vet. =D

jag har hört rykten om både steven spielberg och david fincher som regissör. spielberg vore ju katastrof på alla plan, this aint någon jävla AI liksom men fincher skulle kunna funka, om man helt enkelt väljer att ignorera faktumet att han regisserat zzzzodiac och forrest gump 2, sorry menar benjamin button.

ok, rollerna då:

oh dae su: jag vet att will smith har föreslagits här och för mig låter det ungefär lika rimligt som att typ danny de vito skulle spela james bond. jag tycker ju om will smith, han är faktiskt en underskattad skådis men jag har VÄLDIGT svårt att tänka mig att han kan se sådär härjad och galen ut som rollen kräver.

man ba LIKA SOM BÄR............ om man chillade lite med tandblekningen typ. nä, det funkar inte. will är för söt!

ett ganska självklart, men oändligt tråkigt, val hade varit johnny depp. att han kan spela excentrisk hör väl mer eller mindre till allmänbildningen och coolheten har han ju onekligen. fast han är nog lite för snygg. ett bättre val hade nog faktiskt varit benicio del toro. han har lite samma utstrålning men är mycket mer shabby fulsnygg.

lee won jin: oh dae sus nemesis är lika gammal men ser mycket yngre ut. pojkaktig, ganska vacker och välklädd:

jag har två möjliga kandidater här:

keanu reeves har definitivt passande looks men frågan är om han inte är alltför jävla grund som skådis för att porträttera trasiga lee won jin . jag tror dessvärre det. herregud, valfri haj har typ mer levande blick.

cillian murphy är desto bättre skådis och han har isblå ögon som nog kan se helt psycho killer ut för att i nästa sekund vara fett sårbara. plus att han passar hur bra som helst i suit, det fick man se i inception :D)

mido: denna är svår. dels för att det känns lite kulturellt betingat hur hon beter sig och det kan nog vara svårt att liksom adapt det på ett trovärdigt sätt i en amerikansk remake:

men typ ung, vacker och fragil men inte på ett menlöst sätt á la kristen stewart  utan mer som evan rachel wood, som är en jävligt bra skådis. hon har desutom visat sig vara bra på detta med daddy issues, dels pga hennes roll i the wrestler och dels för att hon är tillsammans med dubbelt så gamla marilyn manson. hon är nog mitt första och enda val:

SÅ, SLUT PÅ CASTING!!!! mvh no life

dogtooth

är extremt förväntansfull inför denna!!!!!

melancholia

ja, vad ska man säga? det är nu fyra timmar sedan eftertexterna började rulla i en jävligt tryckt salong och jag har fortfarande lite, lite hjärtklappning. måste fortsätta processa filmen innan jag kan formulera något vettigt men några grejer:

- penélope cruz var först tilltänkt i rollen som psykiskt labila justine (men ersattes av kirsten dunst) och jag kan inte tänka mig någon mer felcastad? alltså jag kanske är helt fel ute nu men jag får bara upp hemska bilder från när hon spelade psykiskt labil i vicky cristina barcelona och detta yttrade sig genom att hon ilsket kastade färg på en vit duk... hur som helst så är kirsten dunst helt fantastisk i melancholia.

- jag har definitivt högt i tak när det gäller kitsch och floskler om det görs på rätt sätt. lars von trier är allt annat än clueless, han är fullt medveten om de plattityder han ibland förmedlar och stora delar av melancholia är visuellt överdådiga, slutscenen är t ex något av det mäktigaste jag sett på en bioduk. jag älskar det förstås. däremot har t o m jag svårt att rättfärdiga en naken kirsten som ligger och "blir ett" med en planet i månljuset... det är dock den enda invändningen jag har emot denna film.

- kan vi en gång för alla nu enas om att lasse INTE är misogyn? visst, kvinnorna i melancholia är (som vanligt) psykiskt nedbrutna och lider. men männen då? korkade, osympatiska och totalt ointressanta. jag blir inte förvånad om pär ström goes (ännu mer) loco och hävdar att melancholia är feministisk propaganda eftersom kvinnorna får så mycket mer utrymme och framför allt mer komplexa karaktärer än männen. att lars von trier identifierar sig med kvinnorna i sina filmer är allmänt känt och visst gör det honom egocentrerad men misogyn? nej.

bara en liten grej om detta vidriga fenomen vi känner till som baksmällan del II

ta det lugnt - jag tänker inte ranta loss som jag gjorde om ettan. jag har faktiskt inte ens sett tvåan, och jag tatuerar hellre halva ansiktet (precis som en av karaktärerna gör i filmen! HAHA FYFAN VAD KUL. eller?) än utsätter mig för två timmar av den skiten. men igår råkade jag se eftertexterna. precis som i ettan får man se bilderna som togs under den oh so crazy fyllan som ingen minns något ifrån. och handen på hjärtat nu, alla ni som tycker att baksmällan är stor humor - är det verkligen kul med thailändska unga tjejer som ligger och skrevar på någon bar och trycker ut pingisbollar från sina fittor in i fulla amerikanska mäns munnar? skrattet fastnar inte i halsen? inte ens lite?

insidious

det finns anledningar att vara lite extra lycklig nuförtiden och en av dessa är att det faktiskt går en jävligt bra skräckis på bio just nu och det är man ju inte vansinnigt bortskämd med. INSIDIOUS proklameras det tvärs över bioduken i inledningen, med feta bokstäver av ngt typsnitt á la [insert valfri 70-talsfilm med hybris]. och där börjar referenserna till ca alla skräckfilmer som någonsin gjorts. hade jag varit ett jävla pretto (men hallå, jag är ju ett jävla pretto? men dåså.) hade jag kallat insidious för en morbidare poltergeist, där demonerna inte bara är elakare - de har fått inspiration av de värsta bad assen som finns i filmer som a nightmare on elm street, the shining och the omen. t o m darth maul från star wars får vara med! 

however - detta ogenerade tjuvande spelar faktiskt ingen som helst roll, för trots att den här historien berättats tusen gånger förr så har insidious en bisarr råhet som känns fräsch för genren. visst blir det lite lökigt ibland (typ exorcismscenen i gasmask...) men hen som hävdar att hen inte blev livrädd av insidious ljuger faktiskt.

typiskt osoft grej