Vi samlar upp inför summeringen

Likt två små ekor på öppet hav slog vi oss tillsammans och började ro med riktning. Under resan som nu började hissade vi inbjudande flagg och plötsligt utgjorde vi en hel flotta av minde farkoster som sakta började surra fast sig i varandra. Vi ändrade tillsammans form och hastighet. Och ju närmare vi kom den kant som utgjorde gränsen till vår värld började vi likna något stort och fantastisk, Vi var ett fartyg med en, två, tre, fyra skorstenar. En gigantisk pjäs som plöjde havet. Inför den sista resan, den fjärde akten skyfflade vi kol som aldrig för, vi fyllde brännugnen till bredden och inget kunde stoppa detta under som gled så lätt på höga vågor. Men ett Isberg som radarn inte plockat upp satte stopp. Det slog i oss samtidigt som champangeglasen fyllts vid kaptens bord. sjukdomarna var över oss och vårat stålskrov och de tusentals lampor som smyckat våran farkost förvandlades för en stund till en enkel träbåt med tuberkolossjuka emigranter. Frossa, influensa, halsfluss och öroninflamation hade nu tagit över våra fysiska jag.

Med en blandning av te,whiskey,honung,citon,mynta och 4 gestalters goda vilja lyckades vi jobba på. Självklart blev akt 4- den sista akten en succé!

Fantastiska verk av Magdalena Rapala, Pascal Prosek och Fredric Gunve, Lina Selander och Christin Wahlström Eriksson.

Vernissagen var välbesökt och stämmningen var fantastisk.

Idag är det söndagen den 28 februari och imorgon tar vi bort de sista sakerna från Macforums källare. "Göteborgs första underground konsthall" som någon så fint kallade denna plats finns inte längre på det sätt som den gjort för oss under de 3 månader som "skall följa rytmen..." bodde där. Sakta flyttar den in i historien där den kommer trivas väldigt bra tillsammans med andra fantastiska projekt som görs i konsten och äventyrets namn.

Idag är det söndagen den 28 februari och det känns som om sjukdomen nu äntligen har bestämt sig för att lämna våra kroppar. Den har varit en omständig följeslagare som hindrat arbetet, bla med att uppdatera denna sida. Det blir ändring med det nu. Under de närmaste dagarna kommer ni kunna läsa och se bilder från akt 3 och 4 här. "Skall följa rytmen..." har som sagt lämnat nutiden nu. Ni som missade den får höra myten, ni som var där Tack så mycket för era besök!

Nu kommer snart våren och med den kommer det nya äventyr för den Gestalt som formats. Den Gestalt som är fler en, men som talar med en röst och använder sig av ett par händer. Vi fortsätter att resa in i andra dimensioner och framåt och bakåt på konstens väg.

Tack, ses snart

P & K

Den sista akten

För sista gången i denna skepnad bjuder vi in till Vernissage.

Vi är framme vid Akt IV, Den sista akten.

Långsamt lägger vi om kursen med rodret. Vi lämnar den plats

som skall lämnas.

Ett gigantiskt isberg rör sig mot oss.

Att bromsa något stort skapar en förskjutning i den fysiska massa

som även kallas verklighet.

(Att bromsa något stort skapar en förskjutning i de fysiska massor

som tillhör(t) verkligheten).

Allting bryts i bitar, fångas in på nytt, transformeras.

En ny vandring har börjat.

Vi har kommit till slutet?

Upplösningen?

Funnit lösningen?

Farväl,

Bon voyage