Going north This weekend?
LJUDBOK 3.0 / MED GÖTEBORGSFESTIVALEN TEXTIVAL
ONS/WED 5.5
Foajén
OBS. Installationen pågår alla festivaldagar !
Ta en paus i festivalyran, sätt dig bekvämt vid en bokhög och lyssna till ett spännande urval av texter som skrivits av aktuella författare.
Göteborgsfestivalen Textival gästar MADE med en installation som låter fler litterära röster höras. Genom att simultanlyssna på samma texter i gemensam avskildhet, ges möjlighet till reflektion och diskussion.
Genom sin installation vill Textival uppmärksamma de böcker och texter som tryckts upp i mindre upplaga och som inte brukar läsas in som ljudböcker. Installationen spelades första gången på Göteborgskalaset 2008. Laddad med nya fräscha textbidrag har den nu äntligen hittat hit.
Författare:
Anneli Furmark
Amalie Smith (dk)
Dimitrios Iordanoglou
Marja-Leena Sillanpää
Helena Granström
Måns Wadensjö
Audun Mortensen (no)
Kristina Hultman
Rasmus Graff (dk)
Ljudbok 3.0 hittar du under samtliga festivaldagar i foajén utanför Black box.
Fredag 7 Maj 14:06
Taggar:
Gothenburg String Theory in concert
Imorgon lördag blir det en maximalistisk tillställning för alla sinnen då GOTHENBURG STRING THEORY rullar igång i Konserthuset vid Götaplatsen. Musiker och artister från Göteborg och Berlin framför sina poplåtar i mer dramatiska stråkversioner. Till dessa framträdanden har ett antal konstnärer och videodesigners bjudits in för att göra projektioner.
Patrik Bengtsson och Mattias Norström från vårt nätverk här på www.djungeltrumman.se/foljarytmen är två av de konstnärer som kommer att medverka.
Patrik har att jobbat med The Skull Defekts feat. Daniel Higgs och Mattias har jobbat med Jaw Lesson.
Vi ses där!
Mer info om tider, biljetter och artister/konstnärer finns på: www.tgst.org
(still från Gospel of the skull)
Fredag 16 April 14:52
Taggar:
På ett vitt ark har Sillanpää´s recension tryckts.
Galleri 54 | Marja-leena Sillanpää
KONST
Galleri 54 | Marja-leena Sillanpää
– Jag är clairvoyant
t o m 21/3
På Galleri 54 tar Marja-Leena Sillanpää med Fredrik Svensk till en plats där upplysningens förnuft osäkras.
För drygt tio år sedan påpekade litteraturvetaren Gayatri Spivak hur sammanbundet skapandet av den moderna civiliserade individen är med uppkomsten av estetiken under 1700-talet.
Det sublima, så som det beskrevs av upplysningsfilosofen framföra andra – Immanuel Kant – får i Spivaks läsning först och främst en funktion för det vita västerländska koloniala subjektet att förnuftigt hantera något som inte går att representera. Vad som utmärker en förnuftig människa är att han – för här handlar det om män – bland annat är klarsynt nog att inse sina begränsningar. Och den största begränsningen av dem alla är att han kommer att dö – att han är ändlig.
Att en av den västerländska konstens viktigaste funktioner har varit att hantera det som inte går att begripa begreppsligt, utan att hänfalla till religion eller vidskepelse, är dock knappast någon nyhet. Men problemet är på intet sätt löst. Det framstår med all önskvärd tydlighet i Marja-Leena Sillanpääs drabbande utställning Jag är clairvoyant på Galleri 54. Det vore givetvis alltför begränsande att reducera Sillanpääs verk till ett sublimeringsarbete. Men i en mening har hon verkligen dragit en extremt radikal konsekvens av upplysningens clairvoyance (klarsyn).
För här har vi att göra med en installation av teckning, skulptur, ljud och text som sammantaget kommunicerar med de döda och behandlar deras kusliga makt över vårt medvetande.
På flera vita ark har Sillanpää tryckt texten ”Vi är våra egna”. Sedan har hon lagt till olika ord i skrivstil: ”Vi är våra egna kompasser”. Plakatestetikens beordrande uttryck sida vid sida med utbildningens löfte om frihet och självständighet i förnuftets namn. Sammantaget förför Sillanpää betraktaren mitt i den klassiska avgrunden mellan livet och döden. Men mig visar hon i alla fall hur lite jag verkligen kände till om denna plats fylld av röster, en plats där upplysningens förnuft osäkras.
Fredrik Svensk
Tisdag 30 Mars 20:03
Taggar:
När dina vägar passerar Katrineholm
Mattias Norström
Katrineholms konsthall
Vernissage torsdag 25 mars kl 19
Mattias Norström har under de senaste åren arbetat med verk i gräns-
landet mellan skulptur och installation. Ur naturmaterial bygger han stora
objekt med starkt visuellt uttryck och genuin hantverkskunskap.
Han använder sig ofta av naturen för att illustrera människans sociala
spel och behov av kontroll. Inspirationen kommer från allt mellan sport
och religion till subkulturer och våld, men i uttrycket finns alltid en varm
poesi och fängslande estetik.
27 mars - 30 april
OBS! Visning torsdag 15 april kl 12.15 samt torsdag 29 april kl 18
(sista gången av Mattias Norström)
Torsdag 18 Mars 11:36
Vi samlar upp inför summeringen
Likt två små ekor på öppet hav slog vi oss tillsammans och började ro med riktning. Under resan som nu började hissade vi inbjudande flagg och plötsligt utgjorde vi en hel flotta av minde farkoster som sakta började surra fast sig i varandra. Vi ändrade tillsammans form och hastighet. Och ju närmare vi kom den kant som utgjorde gränsen till vår värld började vi likna något stort och fantastisk, Vi var ett fartyg med en, två, tre, fyra skorstenar. En gigantisk pjäs som plöjde havet. Inför den sista resan, den fjärde akten skyfflade vi kol som aldrig för, vi fyllde brännugnen till bredden och inget kunde stoppa detta under som gled så lätt på höga vågor. Men ett Isberg som radarn inte plockat upp satte stopp. Det slog i oss samtidigt som champangeglasen fyllts vid kaptens bord. sjukdomarna var över oss och vårat stålskrov och de tusentals lampor som smyckat våran farkost förvandlades för en stund till en enkel träbåt med tuberkolossjuka emigranter. Frossa, influensa, halsfluss och öroninflamation hade nu tagit över våra fysiska jag.
Med en blandning av te,whiskey,honung,citon,mynta och 4 gestalters goda vilja lyckades vi jobba på. Självklart blev akt 4- den sista akten en succé!
Fantastiska verk av Magdalena Rapala, Pascal Prosek och Fredric Gunve, Lina Selander och Christin Wahlström Eriksson.
Vernissagen var välbesökt och stämmningen var fantastisk.
Idag är det söndagen den 28 februari och imorgon tar vi bort de sista sakerna från Macforums källare. "Göteborgs första underground konsthall" som någon så fint kallade denna plats finns inte längre på det sätt som den gjort för oss under de 3 månader som "skall följa rytmen..." bodde där. Sakta flyttar den in i historien där den kommer trivas väldigt bra tillsammans med andra fantastiska projekt som görs i konsten och äventyrets namn.
Idag är det söndagen den 28 februari och det känns som om sjukdomen nu äntligen har bestämt sig för att lämna våra kroppar. Den har varit en omständig följeslagare som hindrat arbetet, bla med att uppdatera denna sida. Det blir ändring med det nu. Under de närmaste dagarna kommer ni kunna läsa och se bilder från akt 3 och 4 här. "Skall följa rytmen..." har som sagt lämnat nutiden nu. Ni som missade den får höra myten, ni som var där Tack så mycket för era besök!
Nu kommer snart våren och med den kommer det nya äventyr för den Gestalt som formats. Den Gestalt som är fler en, men som talar med en röst och använder sig av ett par händer. Vi fortsätter att resa in i andra dimensioner och framåt och bakåt på konstens väg.
Tack, ses snart
P & K
Den sista akten
För sista gången i denna skepnad bjuder vi in till Vernissage.
Vi är framme vid Akt IV, Den sista akten.
Långsamt lägger vi om kursen med rodret. Vi lämnar den plats
som skall lämnas.
Ett gigantiskt isberg rör sig mot oss.
Att bromsa något stort skapar en förskjutning i den fysiska massa
som även kallas verklighet.
(Att bromsa något stort skapar en förskjutning i de fysiska massor
som tillhör(t) verkligheten).
Allting bryts i bitar, fångas in på nytt, transformeras.
En ny vandring har börjat.
Vi har kommit till slutet?
Upplösningen?
Funnit lösningen?
Farväl,
Bon voyage
Söndag 28 Februari 22:24
Taggar:
Nöjesguidens Göteborgspris!
S.f.r.g.e.a.t,e.a.r.s.b.m.v är nominerade i kategorin KONST . Det tackar vi ödmjukast för. De övriga två som slåss i att vinna denna ära är nya skolan och konstnären Martin Formgren. Här under kan ni se hur glada vi är för all den uppmärksamhet detta projekt har fått samt beundra våra otroligt fina kulturkläder. Patrik har valt att använda sig av den klassiska manliga kulturuniformen kavaj med jeans. färgen är självklart "olika nivåer av uttvättat svart" Katarina har valt den vågade kombon "Ryssland möter Gambia". under denna fantastiska bild är juryns motivering. Det var en stor glädje läsa en kort text som skjuter direkt på mål. tack!

Skall följa rytmen genom en annans trumma, en annans rytm skall bredvid mig vandra
Under tre månader, på Macforums nedre plan, tilldrar sig ett sällsynt intressant experiment i fyra akter. Varje akt – eller varje ny utställning – utgår från ett brev författat av projektets curatorer, Katarina Nitsch och Patrik Bengtsson. Brevet har gått ut till tolv konstnärer, som individuellt, fritt tolkat texten i brevet de har fått. De bjuder oss på en föränderlig och förunderlig utställningsresa in i februari. Vernissagefesterna kryddas dessutom av skiftande dj:s och performanceartisters tolkningar. Vi hoppas innerligt att denna curatorduo – som vågar tänka fritt och stort – fortsätter sitt samarbete också efter detta projekt.
__________________________
Lördag 30 Januari 00:37
Taggar: