Ellen Sundberg är kvinnan från de norra delarna av vårt avlånga land som spås att bli vår tids främsta kvinnliga rockartist. På lördag står hon på Taubescenen, Liseberg.

Hej Ellen! Vad har du för dig just nu?
–  Just nu håller jag mest på med förberedelserna inför den kommande releaseturnén. Det är ganska mycket planering, göra intervjuer och repa med bandet.

Du förutspås att bli en av vår Sveriges främsta kvinnliga rockartister, hur axlar en något sånt?
– Jag tänker inte så mycket på det. Jag gör det jag gör och det blir vad det blir. Så länge jag är nöjd med det jag har gjort och gör så är jag nöjd. Jag tror att det bara skulle vara stressande att tänka på såna saker. Men det är ju otroligt kul att folk har så fina och höga tankar om mig.

Har du alltid vetat att det är musik du ska hålla på med?
– Egentligen inte. Eller så här i efterhand när jag tänker tillbaka på när jag var yngre så har det alltid funnits nån speciell känsla hos mig som jag inte kunnat sätta fingret på. Men den känslan kanske hade med det här att göra. Men innan jag förstod det så ville jag bli allt möjligt. Bland annat lastbilschaufför.

Du blandar både svenska och engelska i din musik, hur kommer det sig?
– Det började egentligen med att en i Israel Nashs band, som jag turnerade med som förband för några år sen och sedan spelade in min förra skiva med, tyckte att jag skulle skriva nåt på svenska när jag skulle spela in i USA med dom. För att det skulle amerikaner tycka om, påstod han. Men jag tog det inte så seriöst då. Men när jag kom hem efter den turnén så satte jag mig ner och skrev ”Vägen Är Lång”. Den kom väldigt naturligt och sen kändes den helt ok så vi spelade in den.

En av dina låtar heter Favorite Town, vilken är din favorit stad?
– Jag gillar mest lite mindre städer. Gärna dom jag känner mig lite hemma i och där jag hittar hyfsat. Norrtälje tycker jag är en mysig stad. Men framförallt så gillar jag ju Östersund och det är nog för att det är min hemmastad. Och så är det så nära till mycket annat. Till exempel fjällen och så.

Om du fick välja något att bli ihågkommen för, vad skulle det vara?
– Hmm. Jag vill nog bli ihågkommen som någon som gjorde bra och spännande musik.

Idol kanske inte är rätt ord men har du någon?
– Jag måste nog säga Bob Dylan. I alla fall när det kommer till musik. För hans texter, melodier och sambanden mellan dom.

Sist men inte minst, vad kan vi som publik förvänta oss av din spelning på Taubescenen?
– En spelning som inte kommer vara tråkig. Mycket energi och ett bra drag.